En rad tal, två tomma rutor och fem tal att välja bland. Klockan går. Du ser att talen växer, men inte hur, och alternativen ligger så nära varandra att gissning inte hjälper. Så ser en talserie ut i I-provet, och med en lucka i stället för två är det så den ser ut i de flesta logiktest vid rekrytering.
Det goda med talserier är att de oftast bygger på ett litet antal regler. Här går vi igenom de åtta som våra egna talserier bygger på, visar tekniken som avslöjar de flesta av dem på några sekunder och löser tjugo uppgifter från lätt till svår. Uppgifterna är våra egna och finns inte i testerna, så facit här avslöjar inget du möter när du övar.
Snabbsvar: hur löser man talserier i ett test?
Räkna skillnaden mellan varje par av grannar och skriv skillnaderna som en egen rad under serien. Är de lika är det ett fast steg. Växer de jämnt, eller fördubblas de, har du också regeln. Ser du inget mönster i skillnaderna provar du kvoten, sedan varannat tal, och till sist om varje tal är summan av de två före. I I-provet fyller du två rutor med två av fem tal och ordningen spelar roll, så räkna fram den vänstra först och den högra sedan. Grundnivån i nivåtestet i talserier är gratis med konto och går igenom varje rad efteråt.
Var förekommer talserier i test?
Talserier är en klassiker i IQ-test, och i Sverige möter de flesta dem i ett av två sammanhang.
Det första är I-provet. Den version som används i dag heter I-prov 2025. Plikt- och prövningsverket lanserade provet den 5 maj 2025 för att mäta generell problemlösningsförmåga, och det är det teoretiska prov som inleder mönstringen. Samma dag bytte polisen ut UNIQ 2.0, som enligt Polistidningen hade drygt tjugo år på nacken, mot samma prov i polisprövningen. Enligt Polistidningen görs provet också av dem som söker till officersprogrammet, Tullverket och Kustbevakningen. Talserier är ett av de sex deltesterna, bredvid synonymer och motsatsord (ordförståelse test), pappersvikningar, pappersvikningar med klipp och tärningar. Enligt Försvarshögskolans manual, som taktisk.se refererar, kommer sifferserierna som tredje deltest och hela provet tar runt 70 minuter. Om det gamla UNIQ-testet också hade talserier vet vi inte säkert; det hävdas av testförlag men är inte något polisen har publicerat.
Formatet i I-provet skiljer sig från det du kanske minns från skolan. Plikt- och prövningsverket beskriver det så här: du ser en serie tal med två tomma rutor i slutet och fem tal att välja bland. Du väljer de två som fortsätter serien, i rätt ordning och med den vänstra rutan först. Två tal att räkna fram, inte ett, och fem enskilda tal att välja ur. Det ändrar hur du bör arbeta, och vi återkommer till det. Uppgifterna i den här artikeln, och vårt nivåtest, tränar samma sak men visar alternativen som färdiga par, så att du ser direkt vilka kombinationer de felaktiga svaren bygger på.
Det andra sammanhanget är logiktest vid rekrytering. Där kallas uppgiften ofta sifferserie och har oftast en lucka, ibland mitt i raden. Reglerna är desamma. Lär du dig dem för I-provet har du dem för rekryteringstestet också.
Differensraden: tekniken som löser de flesta talserier
Stirra inte på talen. Räkna skillnaderna mellan dem.
Ta serien 8, 11, 17, 26, 38. Skillnaden mellan 8 och 11 är 3. Mellan 11 och 17 är den 6. Sedan 9, sedan 12. Skriv dem på en rad under serien: 3, 6, 9, 12. Nu syns regeln direkt: steget växer med 3 varje gång. Nästa steg blir 15, och nästa tal 38 plus 15, alltså 53. Behöver du ett tal till är steget 18 och talet 71.
Det är differensraden. Den tar några sekunder och löser tre av de åtta regeltyperna rakt av: fast steg, steg som växer jämnt och steg som fördubblas. Den avslöjar dessutom en fjärde, växlande steg, eftersom raden då hoppar fram och tillbaka mellan två värden.
Ger differensraden inget mönster går du vidare i en fast ordning:
- Kvoten. Dela varje tal med det förra. Är kvoten densamma är det en geometrisk serie. Är kvoten nästan densamma, som 2 med ett litet tillägg, är det gånger och plus.
- Varannat tal. Läs tal 1, 3 och 5 för sig och tal 2, 4 och 6 för sig. Hoppar serien upp och ned utan rytm i skillnaderna är det ofta två serier som varvas.
- De två föregående. Lägg ihop tal 1 och 2 och jämför med tal 3. Stämmer det, eller stämmer det med ett fast tillägg, har du en summaserie.
Ordningen går från det som är snabbast att kontrollera till det som tar längst tid. Du vill inte leta efter en summaserie i en rad som bara har steget 3.
Vilka är de åtta regeltyperna?
Här är de åtta regler vi bygger våra talserier på, med en uppgift var. Räkna själv innan du öppnar lösningen, och skriv differensraden varje gång, även när du tycker att du redan ser svaret. Det är så vanan sätter sig.
1. Samma steg varje gång
Den enklaste regeln och den du alltid testar först. Serien går upp eller ned med ett fast tal.
Visa lösning
Rätt svar: C, 49.
Differensraden är 3, 3, 3, 3. Steget är fast, och 46 plus 3 är 49. Alternativ E, 52, är talet som kommer ett steg senare. Det alternativet finns med i nästan varje uppgift, och det fångar den som räknar ett steg för långt i farten.
2. Samma kvot varje gång
Varje tal är det förra gånger ett fast tal. Differensraden ger inget fast steg, men skillnaderna växer snabbt, och då är kvoten nästa kontroll.
Visa lösning
Rätt svar: C, 192.
Varje tal är dubbelt så stort som det förra: 96 gånger 2 är 192. Alternativ A, 144, bygger på att du fortsatte med det senaste steget, plus 48, fast steget ändras för varje tal. Alternativ E, 384, är ett steg för långt.
3. Steg som växer eller krymper jämnt
Differensraden är inte platt, men den växer med samma tal varje gång. Exemplet med 8, 11, 17 ovan hör hit.
Visa lösning
Rätt svar: C, 45.
Differensraden är 1, 2, 3, 4, 5. Nästa steg är 6, och 39 plus 6 är 45. Alternativ B, 43, är steget 4, alltså steget ändrat åt fel håll. Alternativ D, 46, ändrar steget med 2 i stället för 1. Och E, 52, är talet efter 45, ett steg för långt.
4. Växlande steg
Två steg turas om, till exempel plus 8 och minus 3. Serien ser hackig ut, men differensraden pendlar snällt mellan två värden.
Visa lösning
Rätt svar: E, 43.
Differensraden är +8, −3, +8, −3. Nästa steg i turordningen är +8, och 35 plus 8 är 43. Alternativ D, 40, är nettot av de två stegen, plus 5, som om serien tog båda på en gång. Alternativ C, 32, tar steget −3 en gång till, alltså fel steg i växlingen.
5. Två serier om vartannat
Här hjälper differensraden inte. Tal 1, 3 och 5 bildar en egen serie och tal 2, 4 och 6 en annan, ofta med helt olika regler. Kännetecknet är att serien hoppar upp och ned utan rytm.
Visa lösning
Rätt svar: B, 25 och 164.
Udda platser: 7, 13, 19, plus 6 varje gång, så nästa är 25. Jämna platser: 173, 170, 167, minus 3, så nästa är 164. Den sjunde rutan hör till den udda serien och den åttonde till den jämna. Alternativ C, 164 och 25, har rätt tal i fel ordning. Alternativ A, 25 och 31, fortsätter fel delserie i andra rutan.
6. Steg som fördubblas
Differensraden är själv en geometrisk serie: 2, 4, 8, 16. Det är den vanligaste av de svårare typerna, och den som oftast får folk att välja "samma steg som sist".
Visa lösning
Rätt svar: D, 157 och 285.
Differensraden är 2, 4, 8, 16, 32. Varje steg är dubbelt så stort som det förra, så nästa två steg är 64 och 128. Det ger 93 plus 64, alltså 157, och 157 plus 128, alltså 285. Alternativ B, 157 och 221, har rätt första tal men upprepar steget 64 i stället för att dubbla det. Alternativ E har rätt tal i fel ordning.
7. Gånger och plus
Varje tal är det förra gånger ett tal, med ett fast tillägg eller avdrag efteråt. Kvoten ligger nära 2 utan att vara exakt 2, och det är signalen.
Visa lösning
Rätt svar: C, 129 och 257.
Regeln är gånger 2, minus 1: 65 gånger 2 är 130, minus 1 är 129. Sedan 129 gånger 2 är 258, minus 1 är 257. Lägg märke till att differensraden också fungerar här: 2, 4, 8, 16, 32 och nästa steg 64 och 128 ger samma svar. Alternativ D, 129 och 258, glömmer avdraget i andra rutan. Alternativ A, 128 och 254, drar av före multiplikationen i stället för efter.
8. Summan av de två föregående
Varje tal är de två talen före hopräknade, ibland med ett fast tillägg. Det är den ovanligaste typen, och den du letar efter sist. Testa den när varken skillnaderna, kvoten eller varannat tal ger något.
Visa lösning
Rätt svar: C, 151 och 247.
Kontrollera regeln på de tal du har: −5 plus 19 är 14, plus 2 är 16. Stämmer. 19 plus 16 plus 2 är 37, och 16 plus 37 plus 2 är 55. Regeln är alltså summan av de två föregående plus 2. Då är nästa tal 55 plus 94 plus 2, alltså 151, och sedan 94 plus 151 plus 2, alltså 247. Alternativ D, 151 och 302, dubblar förra talet i andra rutan i stället för att lägga ihop de två före. Alternativ A, 133 och 172, upprepar steget 39.
De åtta regeltyperna i en tabell
| Regeltyp | Så känner du igen den | Första kontrollen |
|---|---|---|
| Samma steg | Jämn ökning eller minskning | Differensraden är platt |
| Samma kvot | Talen växer snabbt, ofta fördubblas de | Dela varje tal med det förra |
| Steg som växer jämnt | Ökningen blir lite större varje gång | Differensraden ökar med samma tal |
| Växlande steg | Upp, ned, upp, ned i fast rytm | Differensraden pendlar mellan två värden |
| Två serier om vartannat | Hoppar upp och ned utan rytm i skillnaderna | Läs varannat tal för sig |
| Steg som fördubblas | Ökningen tar fart snabbt | Differensraden dubblas: 2, 4, 8, 16 |
| Gånger och plus | Nästan en fördubbling, men inte riktigt | Kvoten ligger nära ett heltal, resten är tillägget |
| Summan av de två föregående | Inget annat stämmer | Tal 1 plus tal 2, jämför med tal 3 |
Två luckor som i I-provet: varför den andra rutan är svårare
I I-provet fyller du två rutor, och det förändrar uppgiften mer än det låter.
Den andra rutan beror på den första. Räknar du fel på den vänstra blir den högra också fel, hur rätt du än tillämpar regeln i andra steget. Därför vinner du på att räkna fram den vänstra, leta upp den bland de fem talen och först då räkna den högra. I våra uppgifter, där alternativen är par, återstår ofta bara två par med rätt första tal, och då är det andra talet ett enda steg att kontrollera.
De felaktiga svaren bygger på två specifika fel. Det första är rätt tal i fel ordning. I I-provet, där du själv väljer två tal, är det att sätta dem i fel rutor. I våra uppgifter finns ofta ett par där de rätta talen står omkastade, som C i uppgiften med två varvade serier ovan. Du har gjort allt rätt och förlorar poängen på ordningen. Vänstra rutan först, alltid.
Det andra är ett steg för långt. Talet som kommer tredje i stället för andra, eller paret med tal nummer två och tre i stället för ett och två. Du räknade rätt men tappade räkningen på var du var i serien, vilket händer oftare när huvudet redan är inne på nästa uppgift. Sätt ett finger på den sista synliga rutan innan du räknar.
Hos oss har grundnivån i talserier en lucka och avancerad nivå två luckor som i I-provet, med alternativen som par, på femton minuter. Expertnivån har två luckor med svårare regler på arton minuter. Övningsprovet för I-provet, halvt eller helt, lägger alla sex deltesterna i I-provets ordning med tid per deltest och ingår i Premium för 149 kr i månaden.
Tolv talserier från lätt till svår, med lösning
Nu tolv uppgifter i tre nivåer. Ta tid på dig: räkna med klocka först när du är säker på reglerna. Skriv ned differensraden på papper även om du ser svaret, och läs varje lösning för att se vilken fälla de felaktiga alternativen bygger på. Det är felen som lär dig mest.
Grund: en lucka, en regel
Fyra uppgifter med en lucka och de fyra enklaste reglerna. På grundnivån i vårt nivåtest har du tolv minuter på femton sådana rader.
Visa lösning
Rätt svar: D, 47.
Differensraden är −3 hela vägen. 50 minus 3 är 47. Alternativ A, 44, är ett steg för långt, och alternativ C, 46, är steget −4 i stället för −3. När serien går nedåt är det lätt att räkna ett steg för mycket, så håll koll på vilken ruta du fyller.
Visa lösning
Rätt svar: C, 64.
Varje tal är dubbelt så stort som det förra, och 32 gånger 2 är 64. Alternativ A, 48, fortsätter med det senaste steget plus 16. Alternativ E, 128, är ett steg för långt. Fördubblingsserien från 1 är så välkänd att många ser den direkt, men kontrollera kvoten ändå. En serie som ser bekant ut är ett bra ställe att gömma en avvikelse på.
Visa lösning
Rätt svar: A, 10.
Differensraden är +9, −7, +9, −7, +9. Nästa steg i turordningen är −7, och 17 minus 7 är 10. Alternativ B, 19, tar nettot av de två stegen, plus 2. Alternativ D, 26, tar steget +9 en gång till. Serien kan också läsas som två varvade serier, 4, 6, 8 och 13, 15, 17, och du får samma svar. Båda tolkningarna är rätt; välj den som går fortast för dig.
Visa lösning
Rätt svar: C, 59.
Differensraden är 1, 3, 5, 7, 9, de udda talen i tur och ordning. Nästa steg är 11, och 48 plus 11 är 59. Alternativ D, 61, låter steget öka med 4 i stället för 2. Alternativ B, 55, minskar steget till 7. Alternativ E, 72, är ett steg för långt.
Avancerad: två luckor som i I-provet
Fyra uppgifter med två luckor. Räkna vänstra rutan först, sök upp den bland alternativen och räkna sedan den högra.
Visa lösning
Rätt svar: B, 259 och 307.
Differensraden är +48, −4, +48, −4, +48. Nästa steg är −4, så vänstra rutan är 263 minus 4, alltså 259. Sedan +48, så högra rutan är 307. Alternativ A, 259 och 303, har rätt första tal men tar nettot +44 i andra steget. Alternativ C, 307 och 303, hoppar över ett tal i serien. Stora steg som 48 är där för att se ut som en helt annan regel; låt dig inte skrämmas av storleken.
Visa lösning
Rätt svar: C, 43 och 130.
Två serier varvas. Udda platser: −2, 13, 28, plus 15, så nästa är 43. Jämna platser: 142, 138, 134, minus 4, så nästa är 130. Alternativ D, 130 och 43, är rätt tal i fel ordning. Alternativ B, 43 och 58, fortsätter den udda serien en gång till i stället för att byta till den jämna. Det negativa starttalet ändrar ingenting i metoden: från −2 till 13 är steget 15.
Visa lösning
Rätt svar: D, 210 och 402.
Differensraden är 3, 6, 12, 24, 48. Varje steg fördubblas, så nästa två steg är 96 och 192. Det ger 114 plus 96, alltså 210, och 210 plus 192, alltså 402. Alternativ B, 210 och 306, upprepar steget 96, och alternativ C, 210 och 354, ökar steget med 48 i stället för att dubbla det. Båda har rätt första tal, och det är så uppgifter med två luckor skiljer den som har regeln från den som bara har första steget.
Visa lösning
Rätt svar: E, 123 och 251.
Regeln är gånger 2, plus 5. Prova på det du har: −3 gånger 2 är −6, plus 5 är −1. Stämmer. 59 gånger 2 är 118, plus 5 är 123. Sedan 123 gånger 2 är 246, plus 5 är 251. Alternativ C, 118 och 236, multiplicerar men glömmer tillägget. Alternativ D, 123 och 246, glömmer tillägget bara i andra steget. Även här fungerar differensraden som genväg: 2, 4, 8, 16, 32 ger stegen 64 och 128 och samma svar.
Expert: negativa tal, varvade regler och summor
Fyra uppgifter där reglerna kombineras eller gömmer sig bakom negativa tal. På expertnivån hos oss har du arton minuter på dig.
Visa lösning
Rätt svar: C, 7 och 31.
Differensraden är 6, 9, 12, 15, 18. Steget växer med 3, så nästa två steg är 21 och 24. Då är vänstra rutan −14 plus 21, alltså 7, och högra rutan 7 plus 24, alltså 31. Alternativ B, 7 och 28, upprepar steget 21. Alternativ D, 31 och 7, har rätt tal i fel ordning. Negativa tal gör inget annat än att kräva lite mer noggrannhet när du räknar skillnaden: från −74 till −68 är steget 6, inte −6.
Visa lösning
Rätt svar: D, 316 och 168.
Två serier med olika regler. Udda platser: 337, 330, 323, minus 7, så nästa är 316. Jämna platser: 21, 42, 84, gånger 2, så nästa är 168. Alternativ C, 316 och 126, lägger till 42 i stället för att dubbla; den jämna serien växer med 21, sedan 42, och det är kvoten som är fast, inte steget. Alternativ B, 168 och 316, är rätt tal i fel ordning. När en serie både sjunker och stiger utan rytm är varannat tal nästan alltid svaret.
Visa lösning
Rätt svar: D, 828 och 1660.
Regeln är gånger 2, plus 4. Kontroll: 9 gånger 2 är 18, plus 4 är 22. 412 gånger 2 är 824, plus 4 är 828. Sedan 828 gånger 2 är 1656, plus 4 är 1660. Alternativ C, 828 och 1656, glömmer tillägget i andra steget, och alternativ E, 828 och 1664, lägger till före multiplikationen. Tre alternativ börjar på 828, så här avgörs allt av andra rutan. Differensraden 13, 26, 52, 104, 208 fungerar också, med nästa steg 416 och 832.
Visa lösning
Rätt svar: C, 91 och 150.
Differensraden 23, −7, 16, 9, 25 ger inget, kvoten ger inget, och varannat tal ger inget. Då prövar du summan: −9 plus 14 är 5, plus 2 är 7. Stämmer. 14 plus 7 plus 2 är 23, och 7 plus 23 plus 2 är 32. Regeln är summan av de två föregående plus 2. Nästa tal är 32 plus 57 plus 2, alltså 91, och sedan 57 plus 91 plus 2, alltså 150. Alternativ E, 114 och 228, dubblar förra talet i stället för att lägga ihop de två före. Alternativ B, 91 och 134, har rätt första tal men gissar att steget växer jämnt.
Vanliga fällor i talserier
Att nöja sig med första regeln som verkar stämma. Serien 1, 2, 4 kan vara fördubbling eller steg som växer med 1. Du behöver minst tre skillnader innan du vet. Kontrollera regeln på alla tal du har, ända fram till det sista.
Att ta nettot av två växlande steg. Serien går +8 och −3 om vartannat, och under tidspress blir det "plus 5 per par". Varje uppgift med växlande steg har ett alternativ byggt på just det felet.
Att välja rätt tal i fel ordning. Du räknade rätt och förlorade poängen på att inte läsa alternativet färdigt. Vänstra rutan först.
Att räkna ett steg för långt. Du tappade räkningen på var i serien du var. Sätt fingret på sista synliga talet.
Att glömma tillägget i andra steget. I serier med gånger och plus är det vanligaste felet att tillämpa hela regeln i första rutan och bara multiplikationen i den andra.
Att låta stora eller negativa tal skrämma. Steget 48 är lika fast som steget 3, och från −74 till −68 är skillnaden 6. Metoden är densamma oavsett talens storlek.
Så övar du på talserier i fyra veckor
Du behöver inte räkna bättre. Du behöver känna igen de åtta reglerna så snabbt att räknandet blir det enda som tar tid. Så här kan fyra veckor se ut, utan löften om vad det ger på provdagen.
Vecka 1: reglerna utan klocka. Lös alla tjugo uppgifter här och skriv differensraden för hand på varje, även de du ser direkt. Gör grundnivån i nivåtestet och läs genomgången av varje rad efteråt. Målet är att du ska kunna säga vilken av de åtta typerna en serie tillhör innan du räknar.
Vecka 2: en lucka med klocka. Grundnivån har femton serier på tolv minuter, runt 48 sekunder per rad. Gör den och notera vilken fälla varje fel bygger på. Är det alltid "ett steg för långt" vet du exakt vad du ska rätta till.
Vecka 3: två luckor. Gå över till avancerad nivå med två luckor som i I-provet. Träna rutinen: vänstra rutan, hitta den bland alternativen, sedan högra. Passet med en uppgift i taget och regeln efter varje svar är bra här, eftersom du ser felet medan serien fortfarande finns i huvudet.
Vecka 4: hela formatet i följd. Söker du till polisen eller ska mönstra är det värt att göra alla sex deltesterna i I-provets ordning med tid per deltest, så att talserierna kommer när du redan har två deltester bakom dig. Dagen före provet gör du inget alls. Reglerna sitter, eller så sitter de inte, och en kväll till ändrar inte det.
Varannan dag räcker. Tio till femton minuter med full uppmärksamhet ger mer än en timme halvt frånvarande.
Talserie eller talföljd? Skillnaden mot skolmatten
Söker du på talserier hamnar du ofta på skolsidor, och de handlar om något annat. I skolans matematik är en talföljd talen i ordning och en serie summan av dem. Undervisningen handlar om formler: det n:te talet i en aritmetisk talföljd, summan av de första hundra talen i en geometrisk. Matteboken har bra övningsexempel på det, och de är nyttiga om du vill förstå varför fast steg och fast kvot beter sig som de gör.
Men i ett test behöver du aldrig en formel. Ingen frågar efter summan, och ingen frågar efter tal nummer femtio. Du ska hitta nästa tal, eller de två nästa, på under en minut. Det kräver differensraden, kvoten och ett öga för de åtta typerna, inte algebra. Den som pluggar formler inför I-provet övar på fel sak.
Vill du ha fler uppgiftstyper än talserier finns fler logiktest med lösning i vår samling med matriser, figurserier och slutledningar. Möter du talserier i ett rekryteringstest kommer de ofta tillsammans med tabeller och procent, och det går vi igenom i guiden till numeriska test.
Mer om rekryteringstester:
- Se alla tester och nivåer
- Logiktest exempel: 20 uppgifter med lösningar
- Numeriskt test vid rekrytering
Källor: Plikt- och prövningsverket: Nytt I-prov, Plikt- och prövningsverket: Testa I-provet, Pliktguiden: Testerna på mönstringen, Polistidningen: Nytt intelligenstest i polisprövningen, Taktisk.se: I-prov 2025, det linjära provet och Matteboken: Talserier.
- Publicerad
- Granskad
- av HR-experter
Vanliga Frågor (FAQ)
Vad är talserier i ett test?
En talserie är en rad tal som följer en dold regel, och din uppgift är att hitta regeln och fylla i det eller de tal som saknas. I rekryteringstest och begåvningstest som I-provet får du fem svarsalternativ att välja mellan. Vi går igenom åtta vanliga regeltyper: samma steg, samma kvot, steg som växer, växlande steg, två serier om vartannat, steg som fördubblas, gånger och plus, och summan av de två föregående talen.
Hur löser man talserier snabbt?
Räkna skillnaden mellan varje par av grannar och skriv skillnaderna som en egen rad under serien. Är de lika har du regeln. Växer de jämnt eller fördubblas de har du också regeln. Ser du inget mönster i skillnaderna provar du kvoten, sedan varannat tal, och till sist om varje tal är summan av de två före. Med träning går den kontrollen fort, och det är där tiden vinns.
Finns talserier i I-provet?
Ja. Talserier är ett av de sex deltesterna i I-provet, som Plikt- och prövningsverket använder vid mönstringen sedan 5 maj 2025 och som samma dag ersatte UNIQ i polisens prövning. Enligt Plikt- och prövningsverkets beskrivning visas en serie tal med två tomma rutor i slutet och fem tal att välja bland. Du väljer de två som fyller rutorna, i rätt ordning och med den vänstra först.
Hur många talserier är det i I-provet och hur lång tid har man?
Plikt- och prövningsverket publicerar varken antalet uppgifter eller tiden per deltest, så vi kan inte svara exakt. Enligt Försvarshögskolans manual, som taktisk.se refererar, är den totala provtiden runt 70 minuter för alla sex deltester. Räkna med att tempot är högt och att du behöver en färdig metod snarare än räknevana.
Kan man öva på talserier gratis?
Ja. Hos oss är grundnivån i talserier gratis med konto: femton talserier med en lucka på tolv minuter, och efteråt går du igenom varje rad med regeln förklarad. De tjugo uppgifterna i den här artikeln är också fria att räkna på, och de är våra egna, så facit här avslöjar inget du möter i testerna. Avancerad nivå med två luckor, expertnivån, det dagliga passet och övningsprovet för I-provet ingår i Premium.
Vad är skillnaden mellan en talserie och en talföljd?
I skolmatematiken är en talföljd talen i ordning, medan en serie är summan av dem, och undervisningen handlar om formler för det n:te talet och för summor. I test betyder talserie bara raden av tal där du ska hitta nästa. Du behöver aldrig någon formel, bara skillnaderna, kvoten och ett öga för vilken av de åtta regeltyperna som ligger bakom.
