Bakgrundskontroll vid anställning: vad arbetsgivaren får kolla och vad du kan göra

Mejlet kommer ofta efter sista intervjun. Vi vill gå vidare med dig, och innan vi skriver avtal gör vi en bakgrundskontroll. Du har ingenting att dölja och blir ändå nervös, för vad betyder det egentligen? Vad får de titta på, vad kan de kräva, och vad händer om något gammalt dyker upp?

Svaret är mer begränsat än många tror. En arbetsgivare i Sverige får inte kontrollera vad som helst, och det mesta som kontrolleras är sådant du själv har skrivit i din ansökan. Här går vi igenom vad som gäller för varje typ av kontroll, var lagen drar gränserna och vad du kan göra själv innan frågan ens kommer.

Vad är en bakgrundskontroll vid anställning?

En bakgrundskontroll är arbetsgivarens sätt att se att det du har berättat stämmer, och i vissa roller att du inte är olämplig för uppdraget. Den görs i slutskedet av rekryteringen, på den kandidat som ska få erbjudandet eller på de två eller tre som är kvar. Ibland gör rekryteraren den själv, ibland köps den av ett företag som specialiserat sig på kontroller.

Innehållet varierar med rollen. För en säljare i butik kan det stanna vid två referenssamtal. För en lärare är ett registerutdrag ett krav enligt lag. För en ekonomichef kan en kreditupplysning tillkomma, och för en tjänst i säkerhetsklassad verksamhet väntar en säkerhetsprövning med egna regler.

Gemensamt för alla kontroller är principen som Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) formulerar i sin vägledning om rekrytering: behandlingen av personuppgifter får aldrig vara mer omfattande än vad som krävs för att tillsätta den aktuella tjänsten. Det är den regeln du ska hålla i huvudet genom resten av artikeln.

Vad får arbetsgivaren kontrollera? En översikt

Tabellen visar de vanligaste kontrollerna och vad som gäller för var och en. Detaljerna kommer i avsnitten nedanför.

Kontroll och svar	Det här ska du veta
Referenser Ja	Du väljer referenserna. Att ringa andra bakom din rygg går emot IMY:s grundregel att du ska känna till vilka uppgifter som samlas in om dig.
Anställningar och titlar Ja	Jämförs mot CV, LinkedIn och tjänstgöringsintyg. Datum och titlar ska stämma.
Utbildning och examen Ja	Svenska högskoleexamina verifieras med en kontrollkod från Ladok.
Belastningsregistret, lagreglerad roll Ja, med stöd av lag	Du beställer och visar utdraget själv. Arbetsgivaren får bara anteckna att det visats.
Belastningsregistret, övriga roller Kan be, inte kräva	Inget lagstöd att kräva utdrag, men inget förbud mot att fråga. Du väljer.
Kreditupplysning Bara vid behov kopplat till tjänsten	Typiskt roller med ekonomiskt ansvar. Du får en omfrågekopia.
Sociala medier Yrkesprofiler ja, privata som regel nej	Det som samlas in ska vara relevant för tjänsten och du ska känna till det.
Hälsa, graviditet, familjeplaner Nej	Känsliga uppgifter som normalt inte får behandlas i rekrytering.
Säkerhetsprövning Ja, i säkerhetsklassad verksamhet	Registerkontroll kräver ditt samtycke enligt säkerhetsskyddslagen.

När kräver lagen utdrag ur belastningsregistret?

Här finns den största förvirringen, så vi tar det ordentligt. Uppgifter om brott är skyddade. IMY skriver rakt ut att det normalt inte är tillåtet för en arbetsgivare att behandla känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser i samband med rekrytering. Registerkontroll är därför ett undantag som kräver en lag, och de lagarna gäller bestämda verksamheter.

Arbete inom och lag	Vad som gäller
Skolväsendet, förskola och fritidshem Skollagen (2010:800) 2 kap. 31 §	Obligatoriskt. Den som inte visat utdrag får inte anställas. Högst sex månader gammalt.
LSS-verksamhet för barn LSS (1993:387)	Utdrag för arbete med barn med funktionsnedsättning.
HVB-hem som tar emot barn Lag (2007:171)	Utdrag för arbete på HVB-hem.
Annat arbete med direkt och regelbunden kontakt med barn Lag (2013:852)	Arbetsgivaren får begära utdrag ur belastnings- och misstankeregistret.
Insatser i hemmet åt äldre och vuxna med funktionsnedsättning, personlig assistans Lag (2026:43), i kraft 1 mars 2026	Kommun, privat utförare eller assistansberättigad får begära utdrag ur belastnings- och misstankeregistret. Högst sex månader gammalt.
Ledande befattningar i kommuner, kommunala bolag och kommunalförbund Lag (2026:44), i kraft 1 mars 2026	Kommunen får begära utdrag ur belastningsregistret. Högst sex månader gammalt.
Försäkringsdistribution Lag (2018:1219)	Utdraget får enligt Polisen vara högst tre månader gammalt och får inte sparas eller kopieras.

Skolans utdrag ändrades den 15 juli 2026. Enligt Polisen omfattar det nu fler brott och även misstankar som har lett till åtal för samma brott, och giltighetstiden kortades från ett år till sex månader. Har du ett äldre skolutdrag liggande: kontrollera datumet innan du visar det.

I några verksamheter går arbetsgivaren direkt till Polisen i stället för att be dig om utdrag. Det gäller enligt Polisen bland annat psykiatrisk sjukvård, vård av personer med intellektuell funktionsnedsättning, vård av barn och ungdomar, tvångsvård av missbrukare och företag som installerar larm. Söker du vårdjobb i någons hem, tänk på att lagen (2026:43) också räknar in kommunal hälso- och sjukvård i hemmet enligt 12 kap. hälso- och sjukvårdslagen. Där kan du alltså få frågan om utdrag.

Så går det till i praktiken

Du beställer utdraget själv hos Polisen, via e-tjänsten med e-legitimation eller på blankett. Det är kostnadsfritt när det gäller arbete i Sverige, och handläggningstiden är upp till två veckor. Polisen skriver att du ska visa utdrag först när du har blivit erbjuden ett jobb eller ett uppdrag, så ingen ska kräva det redan i ansökan.

Tre saker som många inte vet:

1. Du får läsa utdraget själv. Det finns inget krav på oöppnat kuvert, och Polisen skriver uttryckligen att arbetsgivare inte har rätt att kräva att ett utdrag lämnas i obrutet kuvert.
2. Arbetsgivaren får inte behålla det. Kontrollen får bara dokumenteras genom en anteckning om att utdraget har visats upp. Ingen kopia, ingen skanning. Du behåller originalet och kan visa det för flera arbetsgivare under giltighetstiden.
3. Digitalt utdrag finns bara om registret är tomt. Utdrag utan anteckningar kan skickas som digital post och kontrolleras av arbetsgivaren i Polisens kontrolltjänst. Utdrag med en belastning eller misstanke skickas alltid på papper.

Kan arbetsgivaren be om utdrag även utan lagkrav?

Ja, och det är vanligt, särskilt i handel, bevakning, logistik och finans. Polisens eget svar är tydligt i båda riktningarna: övriga arbetsgivare har inte lagstöd att kräva att ett utdrag visas upp, men det finns heller inget förbud.

I praktiken ber arbetsgivaren dig då beställa utdraget för kontroll av egna uppgifter och visa upp det. Det utdraget är enligt Polisen till för att du ska få veta vad som finns registrerat om dig, och inte för att användas som intyg på att du är ostraffad. Arbetsgivare använder det ändå, och du bestämmer själv om du vill gå med på det.

Säger du nej kan det kosta dig jobbet, och det vet båda parter. Därför är det rimligt att ställa två frågor innan du bestämmer dig: varför behövs utdraget för just den här rollen, och vad gör ni med det? Ett seriöst svar låter ungefär så här: rollen hanterar kontanter eller känslig information, vi tittar på utdraget och noterar bara att det visats. Ett svar som "det gör vi med alla" är en signal om att arbetsgivaren inte tänkt igenom saken.

Rättsläget är dessutom på väg att ändras. IMY bad regeringen i juni 2024 att utreda hela området, och i september 2025 tillsattes en utredning (dir. 2025:83) som ska föreslå ett regelverk för bakgrundskontroller inför anställning i både offentlig och privat verksamhet. Den ska redovisas senast 11 mars 2027. Redan i februari 2025 stängde Högsta domstolen en genväg: enligt IMY hindrar besluten företag med utgivningsbevis från att hämta in brottmålsdomar för att sälja uppgifter ur dem till bakgrundskontroller.

Vad kräver ditt samtycke?

Mindre än man kan tro, och det är inte till din nackdel. IMY skriver att en arbetsgivare normalt inte kan använda samtycke som rättslig grund för att behandla anställdas personuppgifter, eftersom anställda befinner sig i beroendeställning. Samma logik gäller den som söker jobb: ett ja till en kontroll du inte vågar tacka nej till är inget fritt samtycke.

Arbetsgivaren behöver alltså en annan grund, och kontrollen måste fortfarande vara nödvändig och proportionerlig. Ett underskrivet samtyckesformulär gör inte en överdriven kontroll laglig. Det du har rätt till är information: du ska få veta att uppgifter om dig samlas in och varför.

Det finns ett tydligt undantag där samtycket är ett lagkrav. Enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) 3 kap. 18 § får registerkontroll och särskild personutredning i en säkerhetsprövning göras endast om du har lämnat ditt samtycke. Det gäller tjänster i säkerhetskänslig verksamhet, alltså verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet, där tjänsten har placerats i en säkerhetsklass.

Och så finns situationerna där det i praktiken hänger på dig. Du väljer om du visar ett utdrag som inte krävs enligt lag. Du väljer dina referenser. Vill arbetsgivaren tala med någon som inte står på din lista, ska de fråga dig först.

Kreditupplysning: får arbetsgivaren kolla din ekonomi?

Bara när tjänsten ger ett behov av det. IMY:s exempel är en arbetsgivare som ska anställa dig i en ledande position med ekonomiskt ansvar, som ekonomichef. Samma resonemang gäller roller med attesträtt, stora kassaflöden eller betalningsbehörighet. En kreditupplysning på en kundtjänstmedarbetare eller en utvecklare saknar i regel det behovet.

Du får alltid veta om det händer. Enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) 11 § ska den som upplysningen gäller samtidigt och kostnadsfritt få ett skriftligt meddelande, den omfrågekopia som dyker upp i brevlådan eller i din digitala brevlåda. Där står vem som frågade och vilka uppgifter som lämnades ut.

Får du en omfrågekopia från en arbetsgivare du bara har skickat ett CV till, utan att någon nämnt ekonomiskt ansvar, är frågan om behovet befogad. IMY hänvisar då till kreditupplysningsföretaget, som ansvarar för att upplysningen bara lämnas ut när det finns ett legitimt behov och som ska utreda saken om du hör av dig. Blir du inte nöjd med svaret kan du klaga hos IMY. Har du betalningsanmärkningar och söker en roll där kreditupplysning är trolig, är det klokt att själv ta upp det före kontrollen, med en kort förklaring av vad som hände och hur det ser ut nu.

Referenser och tidigare anställningar

Referenstagningen är den kontroll som görs oftast, och den som säger mest. En referent kan bekräfta titeln, men också hur du löste uppgifterna och samarbetade. Det är därför friserade CV:n brukar spricka här och inte i ett register.

Förbered dina referenser. Ring dem när du vet att du är slutkandidat, berätta vilken roll det gäller och vad arbetsgivaren kan tänkas fråga om. Två eller tre personer som känner ditt arbete väl är bättre än fem som mest minns ditt namn. Hur du väljer och förbereder dem går vi igenom i artikeln om referenser i CV:t.

Anställningar kontrolleras också mot dokument. Tjänstgöringsintyg och arbetsgivarintyg visar datum och befattning, och rekryteraren jämför rutinmässigt ditt CV mot din LinkedIn-profil. Saknar du intyg från ett tidigare jobb har du rätt att begära ett, och vi visar hur i artikeln om arbetsgivarintyg och tjänstgöringsbetyg.

Sociala medier och Google: vad får rekryteraren titta på?

Gränsen går mellan det yrkesmässiga och det privata. IMY:s grundprincip är att uppgifter om arbetssökande inte ska samlas in utan att personen känner till det, och bara i den mån de behövs för tjänsten. En jurist på Unionen har sagt till tidningen Kollega att det som regel inte är tillåtet att kolla upp en arbetssökandes Facebook. Bedömningen kan bli en annan om du själv har lagt till rekryteraren som vän, eftersom du då har gett personen tillgång.

LinkedIn är en annan sak. Där presenterar du dig själv för arbetsgivare, och profilen läses som en förlängning av ditt CV. Samma sak gäller det du publicerat i yrkesroll: artiklar, konferensföredrag, kod på GitHub, en portfolio.

Det du inte kan styra är vad en snabb sökning visar. Gör sökningen själv innan någon annan gör den. Sök på ditt namn med och utan ort, titta på bildsökningen och se över vilka av dina konton som är offentliga. Det handlar inte om att dölja vem du är, utan om att det som syns ska vara det du vill att en arbetsgivare ska se. Behöver profilen en översyn har vi en genomgång av hur du optimerar din LinkedIn-profil.

Utbildning: så verifieras din examen

Examen är den enklaste uppgiften att kontrollera, och därför den dummaste att överdriva. För svenska universitet och högskolor loggar du in i Ladok, går till Examen och bevis och väljer Dela bevis. Du får en kontrollkod som mottagaren använder tillsammans med ditt personnummer för att se uppgifterna om beviset. Enligt Ladokkonsortiet gäller koden i sex månader.

Skicka koden direkt när arbetsgivaren frågar efter examensbevis, eller redan när du lämnar dina handlingar i slutskedet. Det sparar tid för båda och visar att du inte har något att oroa dig för. För utländsk utbildning kan arbetsgivaren vända sig till Universitets- och högskolerådet, så ha originalhandlingar och eventuell bedömning av din utländska utbildning redo.

Den som har frestats att runda av en examen eller lägga till en kurs bör läsa vår artikel om vad som händer när man ljuger i CV:t. Att förfalska ett intyg är urkundsförfalskning, och en lögn som upptäcks efter anställningen kan leda till avsked.

Så förbereder du dig före bakgrundskontrollen

Det mesta du kan göra sker innan du ens har fått frågan. Gå igenom listan när du går in i en rekrytering där kontroller är troliga.

1. Stäm av ditt CV mot verkligheten. Titlar, månader och år ska stämma med intyg och LinkedIn. En anställning som slutade i mars ska inte stå som juni.
2. Välj och förvarna dina referenser. Två eller tre personer, med aktuella kontaktuppgifter, som vet vilken roll det gäller.
3. Hämta din Ladok-kod. Den tar en minut och gäller i sex månader.
4. Beställ registerutdrag direkt när det begärs. Med upp till två veckors handläggning kan utdraget annars bli det som försenar ditt startdatum.
5. Kontrollera dina egna uppgifter om du är osäker. Är du osäker på om en gammal dom finns kvar i registret kan du beställa ett utdrag för kontroll av egna uppgifter. Då vet du vad arbetsgivaren skulle se.
6. Gör din egen sökning. Sök på ditt namn och se över vad som är offentligt.
7. Förbered en förklaring om det finns något. En betalningsanmärkning, en uppsägning eller en gammal dom är lättare att hantera när du själv tar upp den lugnt och sakligt än när den dyker upp i en rapport.

Den sista punkten är den som gör störst skillnad. Arbetsgivare är sällan ute efter en perfekt historik. De vill veta att det du har berättat stämmer och att det som hänt inte påverkar jobbet du ska göra.

Om något kan dyka upp: så pratar du om det

Kort, sakligt och framåt. Det är hela tekniken. Säg vad som hände, vad du har gjort sedan dess och varför det inte påverkar rollen. Undvik att försvara dig i detalj eller att lägga skulden på andra. En mening om bakgrunden och två om nuet räcker oftast.

Ett exempel för en betalningsanmärkning: "Jag vill nämna att en kreditupplysning kommer att visa en anmärkning från 2023. Den kom efter en skilsmässa där en skuld hamnade på mig. Den är betald sedan dess och jag har inga skulder hos Kronofogden i dag."

Samma sak gäller frågor om luckor i CV:t, korta anställningar eller en provanställning som avbröts. Det svåra är sällan innehållet, utan att få till orden när det är på riktigt. Därför lönar det sig att öva högt innan samtalet.

Du kan göra det med Jobbcoachen. Beskriv situationen, be coachen spela rekryteraren och ställa de följdfrågor du är orolig för, och justera svaret tills det låter som du. Coachen hjälper dig också att förbereda vad du vill att dina referenser ska känna till om rollen. Vill du gå igenom hela intervjusituationen har vi en genomgång av de vanligaste intervjufrågorna och hur du svarar.

Är du rekryterare och har hamnat här? Samma regler från arbetsgivarens sida finns i vår insikt om bakgrundskontroller vid anställning.

---

Källor: Polisen, information till arbetssökande, Polisen, information till arbetsgivare om registerutdrag, Polisen, utdrag för arbete inom skolväsendet, Polisen, frågor och svar om belastningsregistret, Skollagen (2010:800), Lag (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn, Lag (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning, Lag (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner, Säkerhetsskyddslag (2018:585), Kreditupplysningslag (1973:1173), IMY om personuppgifter vid rekrytering, IMY om samtycke i arbetslivet, IMY om när en kreditupplysning får lämnas ut, IMY:s hemställan om bakgrundskontroller (2024), IMY om Högsta domstolens beslut (2025), Regeringen, dir. 2025:83 om bakgrundskontroller, Ladokkonsortiet om delning av bevis och Kollega om vad rekryterare får ta reda på.